Jag vet att det inte syns, inte alltid märks, tårar kan rinna utan att man ser, på insidan..
Varför måste jag se allting? Fel tid vid fel tillfällen...
Jag kanske borde bli spådam eller tyda magkänslor, mina har stämt alltför väl sedan Februari i år.. ändå chockas jag, igår förstod jag. Det är läskigt hur man "bara vet"...

Jag vet att man aldrig ska ångra något, jag har alltid haft den inställningen .. men det här var inte värt allt som komma skulle så jag vettesjutton ..om det inte är just det jag gör nu... ångrar det som var..tyvärr. Jag ångrar att jag gav för mycket av mig själv, litade på något jag inte var säker på, lät mig dras med...

Jag är ju en positiv nästan-alltid-glad-tjej, varför ska jag låta mig dras ned och känna såhär? Jag tänker för mycket, det vet jag, men det är såhär det går till.. jag fick ta djupa törnar som jag inte räknat med.
Den korta intensiva tiden satte djupa spår

Sommaren kommer ändock vara underbar, vi stortrivs i sommarlägenheten, den är så fin! Ikväll kommer tjejerna innan bion och imorgon ska vi fira Esse, nästa helg är det inflyttningsfest, ja en sådan har vi även om boendetiden är kortkort:)

Höst? Jag känner mig färdig i den här stan